Mot storstan!
Så, ha en trevlig helg! Om 20 minuter drar vi!
Tisdagstårar.
Jag tror att jag har skrivit om honom förut, det var alltså för ett år sedan som jag ringde efter ambulans till en kille som var på mitt jobb och som inte alls såg ut att må bra (han var även helt okontaktbar och verkade nästan drogad). Det var alltså det jag gjorde, men det lilla - alltså att lyfta luren och ringa ett samtal - räddade hans liv. Hans läkare har förklarat för honom att han skulle ha varit död om han hade försökt att ta sig hem utan min hjälp, och att han kom till sjukhuset svävandes mellan liv och död.
Jag har fortfarande svårt att ta åt mig av detta, för JAG gjorde ju verkligen ingenting kan jag tycka, jag gjorde det JAG tyckte var självklart i situationen, men enligt han och hans mamma så räddade jag hans liv.
Hur som helst, idag kom han och ville bjuda oss på Helex på fika, 1-årsdagen till ära! :-) Gulligt va!?
Jag vet att jag är värdelös på att blogga just nu, men det är ju faktiskt inte så många som läser ändå, så det kanske inte gör något. Jag skriver och lägger in bilder när jag känner för det helt enkelt! :-)
Nu ska jag snart gå på lunch, wihoo!! Idag ska jag shoppa nya sneakers! Det blir ett par vita Converse - såå snyggt!! (jag köpte ett par Nike för ett par veckor sedan, och dom är såå fina att jag knappt vågar använda dom, haha!)
Greece please!
Den 27:e juli åker jag och Adam till Zakynthos i en vecka, och detta blir fjärde gången som jag besöker just den ön i Grekland! Första gången jag var där var sommaren mellan 6:an och 7:an. Jag var där 2 veckor med mamma, och vi ÄLSKADE Zakynthos! Året efter åkte jag, mamma och pappa till Kreta, och allt jag och mamma pratade om var Zakynthos, så pappa blev lite less, och året efter så åkte vi tillbaka dit hela familjen, och pappa var lika frälst.
Sedan gick det några år till nästa besök, och då åkte jag med några tjejer i gymnasiet, det var en riktig tjejresa med massa fest, killar och tjejbråk.
Resan som jag, mamma och pappa gjorde är en av de bästa semestrar jag har varit på, mycket för att det är så himla fint på den ön! Nu är det i och för sig ca 14 år sedan jag var där sist, så jag kanske blir lite besviken, men sola och bada lär jag ju kunna göra i alla fall!
Åååh vad jag längtar!!
Svull.
God morgon!
Jag sitter på jobbet och mår lite lätt illa. Den här helgen känns som att den går till historen under namnet "Helgen då jag svullade lite FÖR mycket". Jag har ätit pissdåligt och nästan bara druckit läsk (typ två glas vatten under hela helgen). Det har varit godis, chips, banankolapaj, cupcakes, pizza, vin, läsk... (det känns som att jag är med i "Du är vad du äter" och programledaren rabblar upp allt man har ätit under en helg). En sak är säker. Socker gör mig hungrig. Helt sjukt var det. Igår så började jag dagen med brunch på Charm. Jag åt ganska mycket, men inte överdrivet, eftersom jag 2 timmar senare skulle bjuda på födelsedagsfika och gärna ville vara sugen på det. Vi fikade och efter det var jag verkligen MÄTT, men en och en halv timme senare började jag känna ett sug i magen igen, vilket var helt sjukt, för egentligen var jag ju inte hungrig! Så, Adam fixade pizza till middag. FAN alltså, nu blir det skärpning! Usch, jag mår nästan lite illa när jag tänker på allt som slank ner i helgen... BLÄ!
Hörrni, jag måste få ventilera mig lite. Jag är ett Facebook-freak, I can't help it. Jag gillar FB helt klart, jag tycker att det är kul att läsa andras statusuppdateringar och kolla på bilder och så vidare, men ibland kommer det upp saker som faktiskt kan göra mig ledsen. Även fast jag vet till 100% att det aldrig ens är meningen att överhuvudtaget skapa den reaktionen. Man läser om vad "vänner" (och jag skriver "vänner" för jag har 182 st "vänner" på FB, men i själva verket så är det ca 170 bekanta), har gjort i helgen, skrattar åt kommentarer, och så kanske det finns en kommentar, 1 ynka liten kommentar, som gör att man känner sig som 8 år och utanför i skolan, då alla lekte med varandra och jag inte fick vara med (nu var det inte riktigt så min barndom var, jag var inte mobbad eller utanför, men alla kan nog känna igen sig i att vara - eller åtminstånde KÄNNA sig - utanför någon gång). En liten grej som får mig att få ont i magen, men som verkligen inte är menat så från den som skrev det.
Allt handlar ju om hur jag låter mig själv bli påverkad, och jag blir alltid FÖR påverkad.
I can't help it.
Nu måste jag jobba lite.
Jessan bakar!
Bananakolapaj!
Börja med att lägga en burk med sötad, kondenserad mjölk i en kastrull, täck med vatten och låt det koka i 2 timmar (burken ska vara täckt med vatten hela tiden, annars kan den explodera tydligen, så jag fyllde på med vatten lite då och då).
Mixa ett paket med Digestivekex och blanda med 150g smält smör och tryck ut i en rund form.
Ställ in den i kylen medan burken kokar.
Två timmar är en lång tid, så hitta något att göra under tiden, mys med din hund om du har någon. Här poserar Tindra med en blomma på köksbordet.
NU har det gått 2 timmar och efter att ha låtit burken svalna under kallt vatten så ser innehållet nu ut så här, en krämig, seg och härlig kolasås! Coolt va?
Fördela kolasåsen över pajskalet och skiva 2 bananer och lägg ovanpå.
Mixa 2 Dubbeldaim...
...och strö hälften över bananerna...
...och resten ovanpå ett lager med vispad grädde!
Nu står den och gottar till sig i kylen ett tag, och jag LÄNGTAR efter att få smaka denna paj!
Härliga lördag!
Idag är en härlig dag! Så social som jag ska vara idag har jag inte varit på länge! Om en timme ska jag luncha med Anna och Silvia på Tant Ankis, och ikväll ska jag ha myskväll med Frida som jag jobbar med! Frida är en tjej som jag tycker såå mycket om, vi har bara känt varandra i ett par månader, men vi kommer så bra överens på jobbet, och ikväll ska vi hänga för första gången utanför jobbet.
En grej som är lite skojig är att Frida och jag fyller år på samma dag (alltså imorgon), vi heter båda Jonsson i efternamn och vi har båda spelat basket och har killar som spelar basket. Det skiljer 10 år mellan oss, men det är inget någon av oss märker. Vi är alltså tvillingar med 10 års mellanrum, haha! Ikväll ska vi svulla som fan, jag ska baka en Banantoffeepaj och fixa chips, och Frida ska ta med vin och godis! SVULL!!
Jag saknar Adam, men han kommer ju hem imorgon så snart är vi tillsammans igen! Woohoo! :-)
NU ska jag klä på mig och snart går jag in till stan! Tindra och jag önskar alla en trevlig lördag!
PUSS!
Nyfärgad!
Oh well, det blev lockar dagen till ära (det är ju fredag). Dock blåser det så HIMLA mycket ute, så jag skulle vilja sätta upp håret när jag går ut, men då syns den fula färgkanten så himla väl.
I-landsproblem.
Ingen lugg blev det heller, men jag var bra sugen... Kanske vid nästa besök! :-)
Feg-fis.
Jag tänkte svara på en kommentar som jag fick igår: Joanna, det är inte så att jag vantrivs på mitt jobb. Men det kan ju inte alltid vara roligt, och som med allt annat i livet så får man ju svackor, eller hur?
Tänkvärt igen:
Från Gizmolinas blogg som vanligt!
Nedräkning.
Tråkigt inlägg, I know.
Grattis till mig!
Det blev en tur till pappa idag. Bråket från i förra veckan var som bortblåst, skönt men samtidigt lite konstigt.
Hur som helst, vi åkte till Birsta för att handla i vanlig ordning, men idag när vi kom in på Coop så hade jag och pappa denna konversation:
P: -Tjommis, här. Gå till IKEA och köp ett presentkort för 500 kronor.
J: -Eh va?
P: -Ja? Eller vill du ha något annat?
(då fattar jag att det är min födelsedagspresent vi pratar om)
J: -Nä det är ok, men jag går till Birsta City och köper ett "superpresentkort" där i stället, är det ok?
P: -Jamen självklart. Jag väntar här när jag har handlat färdigt.
Så, gick jag iväg och köpte en födelsedagspresent till mig själv från pappa. Typiskt pappa.
Men kul, jag klagar absolut inte. Det har ju varit värre. Vad sägs om att få totalt 3 olika dammsugare?
Eller min syster tar nog ändå priset. Hon fick en gång en utbränd kopia av ett uppslagsverk på cd-rom när hon inte ens hade en dator hemma (detta var ett antal år sedan). Pappa hade försvarat sig med "jamen du har ju dator på jobbet?". Pappa hade tydligen inte hört talas om internet....
Jaja.
P.S Madde, jag ska till frissan på FREDAG! :-)
She bangs!
Kolla här, jag tänker mig något liknande:
Det skulle väl vara fint? Eller? Sist jag klippte lugg för ca 3-4 år sedan så fick jag min frisör att LOVA att vägra klippa lugg på mig om jag någon gång skulle få för mig att vilja ha det igen (jag ångrade mig nämligen väldigt fort den gången). Nu är ju min "riktiga" frisör mammaledig, så det kanske blir en lugg på fredag.... :-)
Just my luck.
Jag tror att det kan bli dyrt idag, jag har nämligen redan öppnat upp nelly.com och feelunique.com, jag har inte så mycket annat att göra, det är superlugnt och jag gjorde alla mina sysslor igår.
Oh well, hoppas alla som KAN njuter av dagen! :-)
Ett "hej" gör skillnad.
Om ca 1 timme får jag gå hem! Wihoo! Mina axlar och min rygg behöver det mest av alla känner jag nu. Helger är såå sega att jobba - på lördagar är all "action" direkt på morgonen och sen är det superlugnt resten av dagen, och på söndagar är det superlungt fram till kvällen då all action händer.
Jag har träningsvärk - en underlig känsla. Jag tränade faktiskt i gymmet igår. Jag MÅSTE det för att bli starkare och stabilare i överkroppen med tanke på den usla arbetsställning vi har på min arbetsplats... Förhoppningsvis blir den bättre inom en snar framtid (då slipper jag gymma, haha, närå)!
Idag var det en kvinna som gav mig en enkel - men viktig - komplimang. Hon sa att jag alltid är så trevlig och att jag alltid säger hej och hej då. För mig är det självklart att säga hej och hej då. Om 10 personer går förbi mig, så stannar kanske 2 av dom och handlar något, men resten går liksom bara förbi och in. Då tycker jag att det är viktigt att i alla fall kunna heja på dom, eftersom det är den enda kommunikation som faktiskt behövs för att dom ska känna sig sedda och uppmärksammade av mig. Även om jag pratar i telefon eller står med en annan kund så försöker jag alltid att nicka, eller i alla fall skapa ögonkontakt med folk som passerar.
Det är sååå enkelt att göra, och vissa människor i vissa butiker eller på vissa företag borde verkligen LÄRA sig hur man gör, eller hur?
Åh vad jag vill gå hem nu!!! Det blir först en skön och välbehövlig promis med Tindra, och sedan soffmys resten av kvällen! Tack för idag! :-)
Jobb.
Jag är på jobbet hela helgen, kul va? ;-)
Breakdown breakout.
Igår fick Adam se min absolut värsta sida EVER. Efter något som skulle kunna klassas som ett "total psycho breakdown" (läs "helt sjukt förbannad, arg och ledsen") efter ett "litet samtal med pappa" på telefon. Nu har jag lugnat ner mig, det har ju gått 24 timmar, haha!
Ingen vän, expojkvän, chef, kund eller medmänniska har någonsin fått bli att bli så frustrerad som min kära far gör mig ibland. Han trycker på mina knappar och jag på hans och ibland bråkar vi så att det står härliga till. Nu var det väldigt länge sedan, så det kändes extra tungt att gå och lägga sig igår, och jag har även tänkt på det en del idag trots att vi redde ut allting igår.
Idag åt jag lunch med Anza, Edith och Jaycee på BIM. Sååå gott! Detta var nog sista gången som vi alla 4 satt tillsammans, för Jacyee och Andrew kommer nog inte att komma tillbaka till Sundsvall till hösten. Edith och Anza blir kvar, dock åker Edith och Jakob hem över sommaren, men Anza och Johan bor här permanent så det är kul att hon/dom är kvar! :-)
Just nu är jag på jobbet, det har varit en ganska ok kväll trots att jag är ungefär HUR trött som helst (och less på att vara här och inte ha koll på ALLT, ja jag är ett kontrollfreak). Det var lite action för en stund sedan, en tjej kom ut i receptionen och var helt svimfärdig, men "superwoman Jessica" tog hand om henne och bjöd på Coca Cola och så var allt bra igen. Dock hade hon en stukad fot, så hennes kväll blev nog inte så lyckad.
Om 1 timme stänger jag, och då ska jag hem och steka lite bacon och ägg! :-)
Tjing då!
Nja, inte riktigt min grej.
Påsken har kommit och gått, och jag sitter på jobbet. Jag jobbar denna annandag påsk, och jag är nog inte ensam om att tycka att det känns som en söndag.
Dagen började inte så bra (på jobbet alltså), alltså det här med att svara "jag vet inte" på ganska simpla frågor, är inte riktigt min grej. Jag tycker inte om att inte ha koll, och att inte kunna ge bra svar är fan inte kul. Det känns så oproffsigt och amatörmässigt, och det är inte jag! Den här "frågeteckens-looken" vill jag bli av med snarast!!
Gaah!
För övrigt då. Påsken har varit lång och seg. Middag med vänner i lördags och middag med familj igår. Däremellan har jag känt mig lite låg faktiskt.
Som jag har skrivit förut en (och två gånger), så tycker jag att det är lite tråkigt att nästan aldrig känna att allt i mitt liv är bra. Att det nästan alltid finns något som tynger mig på ett eller annat sätt. Jag skulle vilja vakna en dag och känna att mitt liv är ROLIGT (och inte bli bitter och sur över att det faktiskt är jag själv som styr över det, och tillåter det att bli "tråkigt").
Observera nu att jag bara talar för mig själv, och att jag inte på nåt sätt säger att det är så här för alla, men jag delar in mitt liv i 5 delar. Kärlek, familj, vänner, jobb och MIG. Just nu är det bra på 3 delar av 5, och dom 3 har varit stadiga och bra i ett bra tag nu, vilket är jätteskönt. De andra 2 är minst lika viktiga, och utan dom så är det liksom inge roligt. Jag vet inte vad jag ska göra, vad jag kan göra och vad jag vill göra. Det enda jag vet är att det inte känns så bra just nu.
Det känns nästan som en omöjlighet att ha det bra på alla plan i livet samtidigt, och 3 av 5 är ju ändå helt ok, det skulle ju kunna vara värre.
Snart får jag gå hem och gosa med mina två stora kärlekar i alla fall, Adis och Tindris, och det ska bli sååå nice! Det andra tar jag tag i en annan dag! :-)
Hoppas alla ni läsare har haft en bra påsk, kramis!
Mina cupcakes!
Fika någon? ;-)
Låååångfredag.
ÄNTLIGEN har jag bestämt mig för att baka cupcakes, det blir Leilas så klart!
Jag ville ha lite sällskap i köket så Adam och Tindra fick flytta in till köksbordet.
Tindra ville inte vara med på bild...
...men säger man "mormor" eller "godis" så är hon genast alert!
Bilder på mina cupcakes kommer senare.....
En tillfällighet?
Mitt i alla depp igår så bestämde jag mig för att "unna mig" ett minimål från Big boy. Alltså, en liten pommes, en liten burgare och en liten läsk. Usch och fy och satan vad jag ångrar det, för inatt så vaknade jag med världens magont, jag trodde seriöst att magen skulle explodera! Inte vet jag, men så klart känns det som att det var minimålet som orsakade detta, men ibland så kan man ju faktiskt få magknip så det står härliga till ändå, men jag ska nog ta och skylla på maten den här gången (och mig själv så klart, dumma mig som matar magen med dumheter så där).
Adam kom hem prick kl 2 inatt, och han ligger fortfarande och sover. Vi har inte hunnit prata så mycket om matchen igår, men egentligen, vad finns det att prata om? Det som har hänt har hänt.
Snart ska jag åka och hämta pappa, och sedan ska vi åka till Birsta och handla, och senare ska jag till fröken Barthold som fyllde 30 igår! Lite shopping, bakning och städning ska jag också hinna med idag. :-)
Nu är jag leeeedig i 4 dagar!! Wiihooooo!!
