Hell.
Ni som tycker att jag tycker synd om mig själv jämt och ständigt kan sluta läsa här, ok?
Fy vilken natt jag har haft. Jag la mig strax efter kl 23 igår, och jag kunde verkligen inte somna. Jag tror att jag har tittat på klockan en gång i timmen hela natten. Jag låg och vred på mig, ingenting var bekvämt och jag kom aldrig till ro. Antingen svettades jag och blev störd av det, eller så låg jag och lyssnade på Tindras slickljud (hon löper nu, och ska hela tiden - eller i alla fall när jag försöker sova - slicka sig själv ren). Då och då kom det snarkningar från Adam.
Såna här nätter är verkligen jättejobbiga. Jag ligger och blir stressad och frustrerad över att inte kunna somna, och så vet jag att jag måste kliva upp kvart över fem, halv sex senast.
När klockan var fyra så hade jag gett upp. Jag bara låg där då och stirrade upp i taket och lyssnade på Tindra.
Kvart över fem klev jag upp och gjorde mina vanliga morgonrutiner. Kissade, tvättade ansiktet, började med basen i ansiktet. När jag stod där i badrummet så kände jag hur en våg av kallsvett sköljde över mig och mina läppar blev alldeles bleka. Jag trodde att benen skulle vika sig under mig, så svag blev jag. Och som att trycka på en knapp så började magen att bubbla som en bubbelpool, och vad som hände sedan behöver jag ju inte gå in i detalj på. Men jag kräktes inte, om jag säger så.
Efteråt kändes det lite bättre, så jag fortsatte med sminket. I ca 3-4 minuter. Sedan kom vågen igen. Små pärlor av svett bildades i pannan, och jag såg nästan grön ut i ansiktet. Vilket härligt sätt att börja måndagen på!
In på toa igen.
Det enda jag såg framför mig är hur detta scenario även skulle utspela sig på jobbet, när jag sitter i telefon, eller står och pratar med en kund. Jag försöker tänka ut hur jag skulle göra. Kommer inte på något bra. Tänker att jag måste försöka äta lite frukost, och jag äter det jag nästan alltid äter när jag är bakis - 2 rostade mackor med extra mycket Bregott och Kalles randiga kaviar. Det känns förvånansvärt bra och jag kunde äta det utan problem.
Nu sitter jag på jobbet, lite mer måndagssliten än vanligt, och jag kände knappt igen mig själv när jag gick förbi en spegel i gymmet nyss. Blek som ett spöke. Usch.
Ikväll lär jag ju somna innan kl 21.... Socialt värre! :-)
Fy vilken natt jag har haft. Jag la mig strax efter kl 23 igår, och jag kunde verkligen inte somna. Jag tror att jag har tittat på klockan en gång i timmen hela natten. Jag låg och vred på mig, ingenting var bekvämt och jag kom aldrig till ro. Antingen svettades jag och blev störd av det, eller så låg jag och lyssnade på Tindras slickljud (hon löper nu, och ska hela tiden - eller i alla fall när jag försöker sova - slicka sig själv ren). Då och då kom det snarkningar från Adam.
Såna här nätter är verkligen jättejobbiga. Jag ligger och blir stressad och frustrerad över att inte kunna somna, och så vet jag att jag måste kliva upp kvart över fem, halv sex senast.
När klockan var fyra så hade jag gett upp. Jag bara låg där då och stirrade upp i taket och lyssnade på Tindra.
Kvart över fem klev jag upp och gjorde mina vanliga morgonrutiner. Kissade, tvättade ansiktet, började med basen i ansiktet. När jag stod där i badrummet så kände jag hur en våg av kallsvett sköljde över mig och mina läppar blev alldeles bleka. Jag trodde att benen skulle vika sig under mig, så svag blev jag. Och som att trycka på en knapp så började magen att bubbla som en bubbelpool, och vad som hände sedan behöver jag ju inte gå in i detalj på. Men jag kräktes inte, om jag säger så.
Efteråt kändes det lite bättre, så jag fortsatte med sminket. I ca 3-4 minuter. Sedan kom vågen igen. Små pärlor av svett bildades i pannan, och jag såg nästan grön ut i ansiktet. Vilket härligt sätt att börja måndagen på!
In på toa igen.
Det enda jag såg framför mig är hur detta scenario även skulle utspela sig på jobbet, när jag sitter i telefon, eller står och pratar med en kund. Jag försöker tänka ut hur jag skulle göra. Kommer inte på något bra. Tänker att jag måste försöka äta lite frukost, och jag äter det jag nästan alltid äter när jag är bakis - 2 rostade mackor med extra mycket Bregott och Kalles randiga kaviar. Det känns förvånansvärt bra och jag kunde äta det utan problem.
Nu sitter jag på jobbet, lite mer måndagssliten än vanligt, och jag kände knappt igen mig själv när jag gick förbi en spegel i gymmet nyss. Blek som ett spöke. Usch.
Ikväll lär jag ju somna innan kl 21.... Socialt värre! :-)
Kommentarer
Postat av: annaP
Jag läser din blogg då och då.. och tyvärr verkar det som många som läser din blogg stör sig..och alla vet att gillar man inte ngt lr stör sig på d så undviker man det.Så whats the fuckin deal? Tycker att alla dessa anonyma kommentarer är BULLSHIT. Vuxna människor som säkert sitter och gottar sig i andras människor olyckor.. men vet du det är oxå människor som har dålig självkänsla(oftast) som mår bra att trycka ner andra. Så skit i det fortsätt skriva och låt dessa "haters" göra sitt.. för jag tror på "what goes around comes around"..många punkter det blev=)
Och alla kan inte ha det bra alla gånger, jätte bra för dem som har det men vi är många som har motgångar, men vi sitter inte och hatar lr dyl folk som har det bra.
Trackback
