När jag var 13 år så skrev jag en önskelista till mamma och pappa. Jag fick alltid jättebra julklappar när jag var liten! Nu står jag inför ett dilemma, och det är vad jag ska köpa till min 13-åriga brorsdotter som uppenbarligen inte önskar sig något speciellt alls. Hur är det ens möjligt? Jag skulle fortfarande kunna skriva en (lång) önskelista, men gör det inte för jag anser att det kan uppfattas aningen bortskämt alternativt barnsligt.
Hur som helst. De senaste gångerna vid jul och födelsedagar så har jag gett henne presentkort - vilket hon verkligen uppskattar, så det lutar ju åt det i år IGEN. Jag tycker att det känns trist, men det är ju egentligen den bästa julklappen, för då får hon ju köpa exakt det hon vill ha. Men tråååkigt att ge bort. Totalt ofyndigt. Totalt "satsa på ett säkert kort".

Pappa är likadan. Jag frågade honom vad han önskade sig igår, och han sa "Allt jag önskar mig Tjommis är god hälsa". Då fick jag en liten klump i halsen. Jag försökte vitsa bort det och fråga om han inte behöver uppdatera strump/kalsong-förrådet, och då sa han att han skulle kunna öppna en strump/kalsong-butik. Jag antar att han inte behöver påfyllning. Jag hittar nog på nåt, fast pappa brukar vara ganska bestämd när han säger att han inte vill ha något, så en ask med hans favoritchoklad duger nog ändå. Men det känns ju så fjuttigt.

Igår var jag på det roligaste Aerobicpasset EVER! Shit va bra det var!! Grym musik och grym koreografi! Jag var full av energi när jag gick därifrån, men lyckades ändå däcka innan kl 22...

Idag har jag följande planer:
*jobba till ca 13:30
*träffa Jaycee (kanadensisk spelarflickvän) på Waynes kl 16 och ta en fika
*köpa hyacinter
*mysa med Tindra och Adam


Hyacinter är ju så fina och luktar ju så gott!