Om ca 1 timme får jag gå hem! Wihoo! Mina axlar och min rygg behöver det mest av alla känner jag nu. Helger är såå sega att jobba - på lördagar är all "action" direkt på morgonen och sen är det superlugnt resten av dagen, och på söndagar är det superlungt fram till kvällen då all action händer.
Jag har träningsvärk - en underlig känsla. Jag tränade faktiskt i gymmet igår. Jag MÅSTE det för att bli starkare och stabilare i överkroppen med tanke på den usla arbetsställning vi har på min arbetsplats... Förhoppningsvis blir den bättre inom en snar framtid (då slipper jag gymma, haha, närå)!

Idag var det en kvinna som gav mig en enkel - men viktig - komplimang. Hon sa att jag alltid är så trevlig och att jag alltid säger hej och hej då. För mig är det självklart att säga hej och hej då. Om 10 personer går förbi mig, så stannar kanske 2 av dom och handlar något, men resten går liksom bara förbi och in. Då tycker jag att det är viktigt att i alla fall kunna heja på dom, eftersom det är den enda kommunikation som faktiskt behövs för att dom ska känna sig sedda och uppmärksammade av mig. Även om jag pratar i telefon eller står med en annan kund så försöker jag alltid att nicka, eller i alla fall skapa ögonkontakt med folk som passerar.
Det är sååå enkelt att göra, och vissa människor i vissa butiker eller på vissa företag borde verkligen LÄRA sig hur man gör, eller hur?

Åh vad jag vill gå hem nu!!! Det blir först en skön och välbehövlig promis med Tindra, och sedan soffmys resten av kvällen! Tack för idag! :-)