Hej hopp!
Solen skiner! Det är inte vansinnigt kallt. Det är en fin vinterdag! Jag ska snart gå ut med Tindra, ska bara dricka upp kaffet först.
Igår satt jag och läste jan-mars i min gamla blogg, och jag blev lite ledsen faktiskt. Ledsen över hur ledsen jag var då. Jag kunde nästan inte tro att det faktiskt var JAG som skrev alla dessa inlägg om hur krossad och ledsen jag var. Mitt i allt det där, precis när jag bytte jobb, så träffade jag Adam. Det var inte lätt till en början, jag mådde ju som jag mådde, men ändå var jag intresserad av honom. Han hade något, och han fick mig att se framåt. Jag var så rädd att allt skulle bli fel, att han skulle bli en "rebound", att jag skulle såra honom. Men nu, ett år senare så sitter jag här, i våran gemensamma bostad, i HANS morgonrock och längtar tills vi ses ikväll. Han har varit i Göteborg sedan i måndags, och kommer hem ikväll. Han är det finaste jag har, han är min trygghet och kärlek! Mitt hjärta! :-)
Det är roligt att se hur livet förändras, det kan vara riktigt tufft ibland, men efter regn kommer alltid sol, visst är det så?
Och på tal om min älskade pojkvän, han fyller 30 nästa fredag. PANIK!!! Jag vill ge honom något alldeles speciellt, men jag kan inte komma på nåt överhuvudtaget!!!! Eller göra något kul med honom! Just nu sitter jag och svär lite över att han fick spa i julklapp...! Men, jag tror att jag gör en för stor grej av det. Han vill verkligen inte göra en stor grej av det, så kanske jag ska lyssna på hans önskemål? :-)
Oh well, nu ska jag sluta sitta inne, MÅSTE röra på mig känner jag!
-Tindra, vakna nuu!!!
Igår satt jag och läste jan-mars i min gamla blogg, och jag blev lite ledsen faktiskt. Ledsen över hur ledsen jag var då. Jag kunde nästan inte tro att det faktiskt var JAG som skrev alla dessa inlägg om hur krossad och ledsen jag var. Mitt i allt det där, precis när jag bytte jobb, så träffade jag Adam. Det var inte lätt till en början, jag mådde ju som jag mådde, men ändå var jag intresserad av honom. Han hade något, och han fick mig att se framåt. Jag var så rädd att allt skulle bli fel, att han skulle bli en "rebound", att jag skulle såra honom. Men nu, ett år senare så sitter jag här, i våran gemensamma bostad, i HANS morgonrock och längtar tills vi ses ikväll. Han har varit i Göteborg sedan i måndags, och kommer hem ikväll. Han är det finaste jag har, han är min trygghet och kärlek! Mitt hjärta! :-)
Det är roligt att se hur livet förändras, det kan vara riktigt tufft ibland, men efter regn kommer alltid sol, visst är det så?
Och på tal om min älskade pojkvän, han fyller 30 nästa fredag. PANIK!!! Jag vill ge honom något alldeles speciellt, men jag kan inte komma på nåt överhuvudtaget!!!! Eller göra något kul med honom! Just nu sitter jag och svär lite över att han fick spa i julklapp...! Men, jag tror att jag gör en för stor grej av det. Han vill verkligen inte göra en stor grej av det, så kanske jag ska lyssna på hans önskemål? :-)
Oh well, nu ska jag sluta sitta inne, MÅSTE röra på mig känner jag!
-Tindra, vakna nuu!!!
Kommentarer
Trackback